Torpsbruks Masugn

Masugnen är tätt förknippad med den epok då samhället, som tidigare hette Pukaström, fick sitt namn. Småskaliga järnbruk hade funnits runt om i Småland sedan 1600-talet, så när Torps bruk grundades 1862 var det i slutet av masugnseran. Allt berodde på en upptäckt av järnhaltig malm som gjordes några år tidigare av en kringresande predikant och geolog. Han visade sina fynd från en nerlagd gruva för Johannes Ericsson i Lycke, som genast blev intresserad. Johannes bildade tillsammans med några andra ortsbor gruvbolaget Gustafsberg och började planera för en järnindustri intill Pukaån. Bolaget köpte en av tre befintliga kvarnar och lät 1862 färdigställa masugnen. Den hade en vattenkraftsdriven blåsmaskin och togs i drift under våren samma år. Verksamheten var främst inriktad på tackjärnsframställning och manufakturproduktion. Under de första åren tillverkades ett stort antal köksspisar, strykjärn, plogar, våffeljärn, spottlådor och andra artiklar. Man startade också en mekanisk verkstad i anslutning till bruket och uppförde fler byggnader runt masugnen. Det visade sig snart att den malm man bröt i gruvan inte höll särskilt hög kvalitet, utan man fick skaffa sjömalm från andra håll. Vid den här tiden hårdnade konkurrensen och de små järnbruken fick svårt att klara sig. Även om företaget fortsatte att växa så kom själva järnbruket mer och mer i skymundan, och 1875 bytte man namn till Torps Mekaniska Masugnens stenfot står som ett högrest minnesmärke mitt i Torpsbruks samhälle. Foto: Thomas Lissing. 14 Sevärda ruiner i Kronobergs län Kanalen är stensatt med kraftiga granitblock. Foto: Thomas Lissing. Verkstads Aktiebolag. Verkstadsindustrin tog över och fyra år senare började man tillverka lokomobiler, tröskverk och ångmaskiner. Dessa blev en stor framgång för företaget, som vann flera utmärkelser. En Fenixlokomobil ställdes 1886 upp som kraftverk på Nybrovikens is och lät stockholmarna åka skridskor i elektrisk belysning. Det sägs att kungen, Oscar II, blev så intresserad att han lånade hela anläggningen för att prova hur det skulle vara med elbelysning på slottet. Bruket hade en stor fördel av att stambanan 1864 drogs förbi orten, men lönsamheten i masugnen blev ändå mager. Det blev istället verkstadsindustrin som satte Torpsbruk på kartan. Hitta hit: Bruksvägen i Torpsbruks samhälle. Koordinater (N/E): 6321379 / 474156 (SWEREF 99 TM) Ankarjärn säkrade murarna. Foto: Thomas Lissing. 15 Fornlämningar

Dokumentation om Masugnens historia finns under fliken dokument på hemsidan.